Kroppsmedvetande är ett sätt att skapa trygghet i sig själv

Allt vi känner, känner vi i och med kroppen. Det låter som en självklarhet. Det är en självklarhet. Och ändå så svårt att ta in.

− När vi förstår hur kroppen fungerar och kommunicerar, med oss själva och med andra, kan vi få en större trygghet, säger Lars-Åke Hägglund, fysioterapeut och verksam inom dövpsykiatrin.

Psykiatrisk fysioterapi handlar om att upptäcka/återupptäcka kroppen, att skapa trygghet i sig själv och att acceptera sin kropp och dess uttryck.

Lars-Åke Hägglund uppmanar oss till att investera i oss själva för att kunna finnas där för andra.

Lars-Åke Hägglund uppmanar oss till att investera i oss själva för att kunna finnas där för andra.

− Syftet är att vara mer med sig själv, säger Lars Åke Hägglund som föreläst om kroppen som resurs under de familjehelger som Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB) arrangerat i projektet ”Verktyg för bättre hälsa”.

Psykiatrisk fysioterapi grundar sig i basal kroppskännedom, en metod som utvecklades av den franske dansaren och mimartisten Jacques Dropsy under 1970-talet. Den består av ett antal strukturerade övningar vars mål är att öka kroppsmedvetandet.

− Det är inte så mycket ”göra” utan handlar mer om att uppleva och lägga märke till vad som händer i kroppen, i just den här situationen.

Hur känns det?

Lars-Åke Hägglund ber åhörarna blunda och känna efter vad som känns negativt och vad som känns bra i kroppen.

− Vilken känsla började ni med? Den positiva eller negativa? Vi har en tendens att leta upp det som skaver. Det är helt naturligt och en del av evolutionen. Vi anstränger oss för att ta bort saker som inte är bra för oss för att utvecklas i positiv riktning. Vi har alla en sensor som ständigt scannar av. Men utmaningen är att också försöka se det andra, vad finns det mer än detta som stör?

Lars-Åke Hägglund exemplifierar med en rygg som gör ont. Om man vaknar på morgonen, känner ryggvärken och tänker ”åh, nu blir det en sån där jobbig dag igen” går all uppmärksamhet och all energi till det som gör ont.

− Vi behöver inte vakta på det onda. Om det går bort är jag den förste som får veta det.

Andning

Att lägga märke till sin andning är en enkel övning. Var känns den tydligast just nu? Det är lätt hänt att omedelbart försöka flytta andningen från bröstet till magen eftersom vi hört att det är bra.

− Vi matas mycket med hur det ska vara, till exempel att vi ska andas med magen. Jag köper inte det. Om vi har andningen uppe i bröstet betyder det att vi är stressade. Det som händer när du försöker fixa till din andning är att du börjar prestera, vilket är stressande i sig. Andningen är där kroppen har behov av den just nu, säger Lars-Åke Hägglund.

Att uppmärksamma hur man står är en annan övning.  Många av oss står med sträckta knän och tyngden på hälarna. En mycket instabil position, det kan nästan räcka med en vindpust för att få oss ur balans. När vi har tyngden på hälarna uppstår dessutom en spänning på framsidan som fungerar som en helt onödig energitjuv.

Lars-Åke Hägglund ber oss knyta handen hårt och känna efter var andningen är.

− Den är högt, för det är så vi funkar när det finns en spänning. Om jag har lite förhöjd spänning med kroppsbalansen långt bak är det troligt att min andning påverkas och flyttas upp lite. Medveten närvaro i kroppen handlar om att scanna av emellanåt och skapa lite bättre förutsättningar. Om jag är stressad och spänd, fundera över om jag behöver vara det. Ibland kanske svaret är ja och då är det okej.

Acceptans

Den verkliga utmaningen ligger i att acceptera saker i våra kroppar som inte går över.  Fokuserar vi på det som inte fungerar ser vi inget annat. Lars-Åke Hägglund beskriver det som skygglappar på en häst.

− Att vara människa innebär att vi inte alltid mår hundra procent bra. Det hjälper inte att andas rätt eller göra lite mindfulness.  Att acceptera kroppen innebär också att upptäcka saker som vi inte tycker om, att inse att kroppen inte gör det jag vill, att det finns sorg.

Lars-Åke Hägglunds råd

  • Kroppen och andningen finns alltid med oss, de meddelar hur vi mår, om vi tar oss tid och är nyfikna på dem.
  • Försök upptäck nya saker i din kropp/andning, bortom det som först gör sig påmint.
  • Acceptera det som är i måendet, för att kunna agera i rätt riktning, inte bara reagera och försöka ”rätta till” det vi upptäcker.
  • Vi måste se till oss själva och ”investera” i oss själva för att kunna finnas där för andra.

En övning för vardagen

  1. Lägg märke till var andningen känns tydligast just nu.
  2. Rikta uppmärksamheten till det området.
  3. Följ ett helt andetag; in och ut.
  4. Fortsätt följa din andning i det området.
  5. Hur känns det i kroppen?

Viktigt att komma ihåg, försök att inte värdera eller sträva efter speciella upplevelser, bara notera hur det är just nu.

Lästips

Dropsy, J (1988) Den harmoniska kroppen. En osynlig övning. Natur och Kultur

Roxendal, G. Winberg A (2002) Levande människa. Basal Kroppskännedom för rörelse och vila. Natur och Kultur.

www.ibk.nu

http://www.ibk.nu/forskning/ (här finns avhandlingar, vetenskapliga uppsatser och examensarbeten).

http://lancashirecarelibraryblog.com/category/mindfulness (forskningsartiklar och utdrag ur vetenskapliga tidskrifter).

http://www.mindfulexperience.org/mrg-user-reviews.php (forskning och erfarenheter).

http://mbct.com/clinical-research/ (forskning om Minfulness Baserad Kognitiv Terapi, MBCT)

 

Text och foto: ANNE JALAKAS

Artikelserie om Familjen i fokus

Här har vi samlat artiklar och intervjuer >>

Skriv ut eller dela:
Print Friendly