Medel till nytt utvecklingsområde inom IT, information och kommunikation!

ipad

För år 2012 har Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor (NKCdb) fått ett riktat anslag på 2 912 000 kr. Tanken med det nya anslaget är att NKCdb, i nära samverkan med FSDB, ska påbörja ett långsiktigt utvecklingsarbete kring utveckling av teknik och tjänster avseende information och kommunikation för personer med dövblindhet.

Att kommunicera med andra människor och att kunna tillägna sig information av olika slag tillhör de övergripande svårigheterna vid dövblindhet. Idag lever vi dessutom i ett utpräglat informationssamhälle. Därför riskera klyftorna att öka mellan de som har möjligheter och de som inte har möjligheter att tillägna sig information och kommunicera med omvärlden. Vi har ett stort utbud av medier idag och den moderna tekniken innebär stora möjligheter för personer som har en kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet, om den kan göras tillgänglig.

Personer med dövblindhet är en liten grupp i samhället men behoven är mycket varierande och specifika. För att kunna prova ut hjälpmedel och utbilda personer med dövblindhet så att de på bästa sätt kan få nytta av sina hjälpmedel i vardagen, krävs det kunskaper och en särskild kompetens, både om teknik och om dövblindhet. En kompetens som Sveriges hörselchefer anser är svårt att bygga upp i varje enskilt landsting. Den som ska prova ut och utbilda behöver kunskaper om dövblindhet, om det taktila sinnets betydelse för att kunna använda tekniken, kunskaper om teknik, synanpassningar och hörselanpassningar. Man ska helst också vara kunnig i punktskrift och kunna kommunicera på teckenspråk, både visuellt och taktilt. Det handlar om en mycket komplicerad utprovnings- och utbildningssituation. På grund av det lilla antalet brukare, framför allt i de mindre landstingen, menar landstingens hörselvårdschefer att det är omöjligt att bygga upp och kunna upprätthålla sådan kompetens på alla platser i landet. Det behövs en nationell resurs kring IT-frågor, menar de.

Teknikutvecklingen går snabbt. Det är svårt för de som skriver ut hjälpmedel att ha koll på allt som händer inom teknikområdet och att kunna matcha det mot behoven hos enskilda personer med dövblindhet. För de som utvecklar teknik och produkter är det också svårt att förstå de specifika behoven vid dövblindhet. Tekniken måste i högre grad anpassas och göras tillgänglig.

Behoven av utbildning när man väl har fått sina datorhjälpmedel, är mycket stora. Det räcker ofta inte med de timmar som är anslagna för att få lära sig ett nytt IT-hjälpmedel. Det behövs mer tid. För en del kan det vara bra med intensivrehabilitering i grupp tillsammans med andra. För andra behövs det kontinuerligt stöd för att man ska få nytta av tekniken. För många har det visat sig vara bra med både och. Det här är bara några av många exempel på hur svår och komplicerad vägen kan vara, från det att man uttrycker ett behov av ett hjälpmedel, till det att man har fått det och kan använda det fullt ut.

IT och annan teknik är en mycket viktig del i den rehabilitering som personer med dövblindhet behöver och har rätt till. Men det tar tid att lära sig ny teknik och det är än mer tidskrävande om man har en kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet. Därför är det viktigt att hitta en modell för hur landstingen ska kunna arbeta med IT för personer med dövblindhet på bästa möjliga sätt. Vi menar att det behöver utarbetas någon form av riktlinjer för vad man behöver tänka på vid upphandling, bedömning, utprovning, utbildning och uppföljning av IT-baserade hjälpmedel. Utan rätt stöd, kommer de hjälpmedel man har fått inte att kunna utnyttjas på bästa sätt.

Ett annat viktigt område är att kunna tillägna sig den samhällsinformation som man önskar eller är i behov av. För personer med dövblindhet är ofta den moderna tekniken en förutsättning för att kunna få sådan information. Men även om man har fått de hjälpmedel man behöver och har lärt sig att använda dessa, så är det svårt att sortera och välja bland det stora informationsflödet. Utbudet av information är stort, men att hitta just det man behöver eller vill kan vara svårt. Möjligheterna är stora med den moderna tekniken, men det krävs utbildning för att informationen ska bli tillgänglig.

Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor har varit en nationell aktör sedan 2003. En stabil relation till de svenska landstingen och regionerna har byggts upp genom åren. FSDB som organisation har genomfört många olika projekt bland mycket annat kring kommunikation och IT-frågor och FSDB har under många år legat i framkanten inom dessa områden. Om man jämför med allmänheten kan man konstatera att FSDB var mycket tidiga på att erövra IT-området. Det finns en hög kompetens inom FSDB när det gäller dessa frågor och vi hoppas på ett stort engagemang och hög delaktighet i det nya uppdraget.

Klas Nelfelt är sedan 1 mars anställd på  NKCdb för att bland annat arbeta med att finna en bra struktur för IT-baserade hjälpmedel till personer med dövblindhet. Även Linda Eriksson kommer under året att vara anställd för att arbeta med frågor som rör tillgänglighet till information och nyheter. Det nya uppdraget kommer under 2012 att vara högt prioriterat för Linda, Klas och övriga på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor.

Med det nya bidraget vill Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor och FSDB tillsammans utveckla en nationell resurs och ta fram riktlinjer kring information och kommunikation inom dövblindområdet, med särskilt fokus på modern teknik.

Av
Lena Göransson
Pontus Degsell
Linda Eriksson
Klas Nelfelt

Skriv ut eller dela:
Print Friendly