Temakväll hos Dövblindteamet i Stockholm

I mitten av mars var jag på besök på Dövblindteamet i Stockholm för att presentera på en av deras temakvällar. Temat för kvällen var ”Forskning kring Dövblindhet”, min doktorandkollega Mattias Ehn, som också jobbar på Dövblindteamet i Stockholm, var också med och presenterade. Eftersom vi tar utgångspunkt i personer med Usher syndrom så kom kvällen till stor del att handla om denna målgrupp, men jag tror att även andra grupper med kombinerad syn- och hörselnedsättning kan känna igen sig. Vi inledde med att beskriva den forskning som bedrivs kring personer med dövblindhet vid Audiologiskt Forskningscentrum i Örebro och om varför vi forskar. Vi har ju under åren blivit några stycken, både doktorander och seniora forskare/handledare. Som jag tänker så finns inte forskningen bara för forskningens skulle eller för forskaren själv utan skal leda fram till något. Sen kan vägen dit vara både lång och krokig, man brukar ju säga att ”Rom inte byggdes på en dag”. Forskning är således till för kunskaps- och metodutveckling, ett sätt att systematisera kunskap. Inom vissa discipliner delar man upp forskningen i grundforskning och tillämpad forskning. Dessa två skiljer sig åt genom att grundforskningen undersöker fenomen eller sådant som inte har ett specifikt tillämpningsområde. Dem tillämpade forskningen innebär att man systematiskt och metodiskt söker efter kunskap med en speciell tillämpning som mål. Vi pratade också en del om att forskningen måste följa vissa givna regler, som till exempel att all forskning som skall genomföras på människor måste etik prövas enligt Lagen om etikprövning av forskning som avser människor. Detta för att garantera att den forskning som rör människor genomför på ett etiskt riktigt sätt med avseende på tillvägagångssätt och de metoder som man använder sig av.

Efter att Mattias pratat om Usher syndrom och jag berättat om den Nationella databasen om Usher syndrom som finns vid Audiologiskt forskningscentrum så var det dags för en paus. Luften i rummet hade tagit slut och värmen hade stigit vilket brukar ge sig till känna genom att mina öron färgas illröda (så även denna gång).

I pausen bjöds på kaffe, juice och kex. Uppiggade fortsatte vi med att prata om våra respektive studier. Jag har ju kommit en liten bit på väg med mitt arbete kring Usher syndrom och psykosocial hälsa, medan Mattias är i startgroparna kring omgivningsfaktorers betydelse för upplevd hälsa hos personer med Usher syndrom.

Lagom när vi började närma oss slutet så var det en person bland åhörarna som undrade ”ni som forskar och forskar, vad ska det leda till?” Vilket är en helt befogad fråga och som Mattias kunde följa upp genom att prata om både evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet, men också om att genom att forska om levnadsförhållanden för personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning som till exempel Usher syndrom så kan även stödinsatser och andra resurser som ges från samhället bli bättre utformade. Kvällen avslutades med en frågestund och en stund senare var det dags för mig att bege mig hemåt med tåget. Jag lyckades inte hålla mig vaken hela vägen…

Skriv ut eller dela:
Print Friendly
0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *