Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter är ett sätt att formulera vad som får göras mot en annan människa och vad som bör göras för varje människa. De är ett regelverk som skyddar individens rättigheter och lägger fast statens skyldigheter och ansvar gentemot den enskilde.


Grunden finns i inledningen av Förenta Nationernas (FN) allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna:

”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter”.

FN slår fast att de mänskliga rättigheterna tillkommer oss alla av den enda anledningen att vi är människor. De är universella, odelade och samverkande och olika rättigheter får inte graderas eller ställas emot varandra.

Mänskliga rättigheter är inget abstrakt utan tvärtom mycket konkret. Vad behövs för att barnets perspektiv ska genomsyra kommunens planering? Hur ska personer med dövblindhet få full delaktighet i samhället?

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna utgör ramen, fundamentet. Utifrån den har andra konventioner utarbetats. Den senaste är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Konventionerna gäller alla

En fullständig lista över de internationella konventioner som Sverige har undertecknat finns på regeringens webbplats, www.manskligarattigheter.gov.se
Konventionerna gäller alla människor, oavsett funktionsvariation.  Den som möter personer med dövblindhet kan läsa dem ur ett dövblindspecifikt perspektiv.

  • Kvinnokonventionen trädde i kraft 1981 och lyfter fram regeringars skyldighet att både i lagstiftning och praktik avskaffa de vanligaste formerna av diskriminering av kvinnor på grund av kön.
  • Rekommendationen om HBT-personers rättigheter antogs 2010 av Europarådet och innebär att homo- och bisexuella samt transpersoners rättigheter blev mer synliga och tydliga. 2011 röstade FN igenom en resolution för att motarbeta diskriminering och våld på grund av sexuell läggning och genusidentitet.
  • Barnkonventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och komma till tals. Barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Den som är under 18 definieras som barn. Konventionen föreslås bli svensk lag 1 januari 2018.
  • Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning gäller i Sverige sedan 2009. Den skapar inga nya rättigheter utan syftar till att undanröja hinder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda.
    Konventionen ger stöd åt kravet på att staten aktivt ska involvera personer med funktionsnedsättning och ha nära samråd med deras organisationer. Det gäller såväl vid utformning och genomförande av lagstiftning och riktlinjer som i andra beslutsprocesser som rör personerna.

Kommunerna har ansvaret

Det praktiska ansvaret för att den enskilde får tillgång till sina rättigheter utan att diskrimineras ligger i Sverige till stora delar på kommunerna. Statens ansvar är att garantera varje person effektiva rättsmedel för att kunna hävda sina rättigheter. Att detta sker övervakas av olika internationella organ. Det har hänt att Sverige kritiserats för att inte genomföra rättigheterna. Vad internationella övervakningsorgan sagt finns att läsa på regeringens hemsida för mänskliga rättigheter. 

Liten MR-ordlista

Människorättsdokument har olika tyngd En del är rekommendationer, andra är juridiskt bindande.  Den här listan kan vara till hjälp.

Deklaration. En rekommendation som inte är bindande

Konvention. Rättsligt bindande för en stat som har ratificerat den

Underskrift. Staten visar sin vilja att följa en konvention

Ratificering. Staten förbinder sig att följa konventionen. I Sverige är det riksdagen som fattar beslut om ratificering.

50 artiklar om statens skyldigheter

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innehåller 50 artiklar, eller regler. De visar  vilka rättigheter som finns vad gäller rätten till hälsa, arbete, fritid, rättsväsende, utbildning och privatliv. Det handlar om statens skyldigheter, inte om behov eller efterfrågan.

Politiker, tjänstemän och beslutsfattare på alla nivåer har ett ansvar för att konventionen följs och måste alltså känna till sina skyldigheter.  Nedan finns några exempel ur konventionen som kan laddas ner i sin helhet här.

Konventionen finns också på lättläst svenska

Artikel 2
Definitioner

Kommunikation är alla sätt att tala med och skriva till varandra. Det kan vara språk, text och storstil, punktskrift, inspelat tal och syntetiskt tal, tillgängliga medier och IT, och alternativ och kompletterade kommunikation.

Språk innefattar bland annat talade och tecknade språk och andra former av icke talat språk

Universellt utformade betyder att  produkter, miljöer, program och tjänster är utformade så att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning. ”Universellt utformade” ska inte utesluta hjälpmedel för enskilda grupper av personer med funktionsnedsättning där så behövs.

Artikel 4
Allmänna åtaganden

Här regleras vad staten lovar att göra. Där ingår bland annat att

  • se till att det finns forskning om att anpassa saker, service med mera så att personer med funktionsnedsättning kan använda dem.
  • forska om ny teknik och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Det ska finnas regler om tillgänglighet.
  • informera personer med funktionsnedsättning om hjälpmedel, teknik, stöd och service.
  • samarbeta med personer med funktionsnedsättning och deras organisationer för att se till att rättigheterna i denna konvention blir verklighet.
  • personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning får utbildning om konventionen så att de bättre ska kunna ge det stöd och den service som rättigheterna garanterar.
  • samarbeta med andra länder för att rättigheterna i denna konvention ska bli verklighet.

Artikel 5
Jämlikhet och icke-diskriminering

Förutom att förbjuda all diskriminering på grund av funktionsnedsättning  ska staten se till att anpassa så mycket som möjligt för personer med funktionsnedsättning så att de kan leva som andra och inte bli diskriminerade. Staten ska snabbt göra sådant som är nödvändig för att personer med funktionsnedsättning inte ska diskrimineras.

Artikel 6 erkänner att kvinnor med funktionsnedsättning är utsatta för flerfaldig diskriminering och att staten måste vidta åtgärder för att stoppa detta.

I artikel 7 sägs att barn med funktionsnedsättningar ska ha samma rättigheter som andra barn och att staten ska säkerställa att de kan göra sina röster hörda och tala om hur de vill ha det.

Barnkonventionen består av 54 artiklar som bland annat säger att man är barn tills man fyller 18 och att barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör dem. När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör barnet ska barnets röst höras och barnets intresse komma i första rummet.

Artikel 23 säger att alla barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som gör det möjligt för dem att delta aktivt i samhället.

Barnkonventionen kan läsas i kortversion här.

Rätt att klaga till internationell domstol

Enskilda personer kan hänvisa till en konventionsartikel som stöd för sin tolkning av en svensk lagbestämmelse.  För flera konventioner, bland annat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,  går det  att klaga till internationell kommitté eller domstol. Förutsättningen är att individen först försökt få en rättelse genom att utnyttja alla möjligheter att överklaga svenska myndigheter och domstolars beslut.

En internationell domstol kan inte ändra ett beslut som tagits av svensk domstol. Men om man kommer fram till att staten gjort fel kan domstolen döma ut ett skadestånd till den klagande.

Är lokalerna tillgängliga?

På många håll i landet pågår ett arbete för att stärka de mänskliga rättigheterna. Ett exempel är Tillgänglighetsdatabasen  (TD)  som funktionshinderrörelsen i Västra Götaland tagit initiativ till. Den visar hur fysiskt tillgängliga olika offentliga lokaler är och svarar på frågor som Hur bred är toaletten? Går det att få in min typ av rullstol? Finns det hiss? Kontrastfärger?
Databasen omfattar fler än 5000 lokaler i hela Sverige.

I TD:s inventeringsformulär finns det frågor om hörselteknik i receptioner, hörsalar och mötesrum. I reception även fråga om bildtelefon. Om en kommun lägger ut sina anläggningar i databasen är det den som ansvarar för informationen. Alla anläggningar har alltså inte komplett information, men Bohusläns Museum är ett exempel på när det fungerar.

 

Skriv ut eller dela:
Print Friendly, PDF & Email