ICF – Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa

2001 antog WHO (världshälsoorganisationen) ett nytt klassifikationssystem; International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF. Denna modell är en tankeram som många verksamheter i Sverige har anammat, däribland dövblindområdet. Den nordiska definitionen av dövblindhet har den som utgångspunkt i sin skrivning och i detta arbete används den som en grund att utgå ifrån. ICF organiserar information i två huvuddelar:

Funktionstillstånd respektive funktionshinder som ett ”paraply” för kroppsfunktioner/kroppsnedsättningar, kroppsstrukturer/strukturavvikelser, aktivitet/aktivitetsbegränsningar samt delaktighet/delaktighetsinskränkningar.

Kontextuella faktorer som delas in i omgivningsfaktorer respektive personliga faktorer.  Modellen bygger på att man som person är en del i ett sammanhang där man har vissa förutsättningar med sig i form av eventuella förändringar i kroppsfunktioner, strukturavvikelser och personliga faktorer som sedan ska samverka/samspela med omgivningsfaktorer. Saker och ting kan då underlätta eller hindra personens möjlighet till aktivitet och delaktighet. I en re-/habiliteringskedja måste alla delar finnas med. 

icf

I vägledningen ligger fokus på aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Förutsättningen är att sjukvården har gjort det den kan vad gäller kroppsfunktioner/nedsättningar samt kroppsstrukturer/strukturavvikelser.
Den kunskap om personen med dövblindhet som kommer fram inom sjukvården bör föras över till dem som ska arbeta vidare med dennes re-/habilitering. Här behövs därför en tydlig struktur för hur kunskapen ska förmedlas från en diagnostiserande verksamhet till den verksamhet som ansvarar för re-/habilitering.

Att tillsammans med personen som har dövblindhet alternativt dennes företrädare (förälder, god man etc) göra en kartläggning utifrån ICF:s domäner inom aktivitet och delaktighet och där identifiera hindrande respektive underlättande faktorer både i omgivningsfaktorerna och i de personliga faktorerna blir en bra grund för det fortsatta arbetet.

ICFs domäner inom aktivitet och delaktighet:

  • Målinriktade sinnesupplevelser
  • Grundläggande lärande
  • Att tillämpa kunskaper
  • Att kommunicera
  • Förflyttning
  • Personlig vård
  • Hemliv
  • Viktiga livsområden
  • Mellanmänskliga interaktioner och relationer
  • Samhällsgemenskap och medborgerligt liv

Omgivningsfaktorer:

  • Service, tjänster, system och policies
  • Produkter och teknik
  • Naturlig miljö och människans inverkan på miljön
  • Personligt stöd och personliga relationer
  • Attityder

När kartläggningen är gjord och det står klart var det finns hinder, vad som orsakar dem och vad som kan underlätta är det dags att tillsammans med personen, alternativt dennes företrädare, bestämma vad hen vill arbeta med/förändra för att uppnå ett gott liv utifrån hens perspektiv.

Insatser som riktar sig till personen själv kan handla om att få ökad kunskap om sina funktionsnedsättningar, arbeta med självkänsla eller acceptans eller att lära sig förklara för andra på ett bra sätt.
Insatserna som riktas mot omgivningsfaktorer kan omfatta allt från hjälpmedel, miljöanpassningar, information till nätverk med mera. Allt  bör dokumenteras i en plan. Om andra verksamheter blir involverade bör planen skivas tillsammans med dessa.

Mer om hur man arbetar med ICF som ett kartläggningsverktyg finns under fliken Metoder.