Nytt inlägg under aktuellt från oss - lite längre

Nu händer det stora grejer... Nu händer det stora grejer... Nu…

Äldreomsorg och kombinerad syn- och hörselnedsättning

Självständighet och delaktighet. Det är vad äldre med dövblindhet längtar efter. Det är också det de inte får, visar en studie från Nederländerna. − Personalen vet inte hur de ska kommunicera och förstår sig inte på den kombinerade funktionsnedsättningen. De tänker hörsel för sig och syn för sig, säger Lieve Roets-Merken, forskare vid Kalorama. Hennes kommande studie visar att det går att förbättra situationen genom ett nytt utbildningsprogram.

Barn med dövblindhet och vikten av beröring

− Att lära sig om dövblindhet är att lära sig vad det innebär att vara människa. Personer med funktionsnedsättningar hjälper oss att förstå identitet och tillhörighet bättre än andra. Det säger Susanne Zeedyk.

Det går att komma långt även med små resurser

För 14 år sedan ansågs det inte finnas en enda person med dövblindhet i Rumänien. Innan Tsega Selawem, forskare vid universitetet i Addis Ababa, började leta i Etiopien, ett land med 94 miljoner invånare, fanns det inga där heller.

Känseln viktigast för lärandet hos barn med Alströms syndrom

Alströms syndrom är en mycket allvarlig sjukdom. Men i sin forskning har Berit Rönnåsen om och om igen slagits av styrkan, kraften och livsglädjen hos intervjupersonerna. − Det fanns naturligtvis de som var ledsna men hos alla fanns en stark känsla av tilltro till sin egen förmåga. Jag blev väldigt imponerad och rörd, många gånger, säger hon. Licentiatsavhandlingen, som lagts fram vid Örebro universitet, handlar om lärande. Den visar att personer med Alströms framför allt lär sig genom att använda känseln. Det gäller inte bara under barndomen och uppväxten utan genom hela livet, oavsett synförmåga.

Skriande brist på samordning trots att behoven är så stora

400 läkarbesök på 2,5 år. Så ser livet ut för sexåriga Anna, ett typiskt barn med Alströms syndrom. Nu börjar hon också bli överviktig. Hon har två hörapparater, svår synnedsättning och kommer att bli blind. − Men någon diagnos finns inte. Och ingen samordning trots att hela Anna är en jättekarta över problem som kräver samarbete, samarbete, samarbete, sade Claes Möller, öron-näsa-halsläkare, audiolog och professor i handikappvetenskap i Örebro, när han inledde det första svenska seminariet om Alströms syndrom på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm.

Barn med Charge syndrom behöver samordnad vård

Charge syndrom är en av de allvarligaste sjukdomarna som kan drabba ett barn. Syndromet, som oftast innefattar dövblindhet, innebär att flera av kroppens organ är påverkade. Det leder i sin tur till många sjukhusbesök, undersökningar och operationer, något som är påfrestande för både det lilla barnet och dess familj.

Brukarenkät – lyssna på oss, vi vet vad som fungerar!

Hur fungerar de tekniska hjälpmedlen och landstingens stöd för brukarna? Både bra och dåligt visar den enkät som Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor, Nkcdb, gjort bland personer med dövblindhet. De har fått svara på både hur de ser på hjälpmedlen i sig och på hur hela hjälpmedelsprocessen fungerar. Så här säger en av dem: − Snälla, ha regelbunden kontakt med oss som har problemet! Det är vi som kan hjälpa er genom att berätta vad vi behöver, vad som fungerar bra och dåligt.

Viktigt med mötesplatser för professionella och anhöriga

Felicia har en vilja av stål men nästan ingen balans. Hon hör praktiskt taget ingenting och har bara en synrest. Men hon rider. Vid den första nätverksträffen för Charge, som hölls i Göteborg, visade Eva Karlsson, lärare på Mariedalsskolans dövblindklass i Varberg, en film om hur Felicia gjorde för att förstå vad en häst är för något.

Dövblindhet ger stor risk för mental ohälsa

Risken för depression hos personer med förvärvad dövblindhet är två-tre gånger högre än för normalbefolkningen och 20-40 procent av dem med medfödd dövblindhet har psykiska problem. Det visar Jesper Dammeyers färska doktorsavhandling ”Living with dual sensory loss”. Men det finns hopp. − Det viktigaste för att förbättra den psykiska hälsan är att utveckla kommunikation och socialt samspel, säger Jesper Dammeyer.

Arbetsförmedlingens rehab-personal på kurs för att öka dövblindkompetensen

Christina Lindblad fick arbetsplatsen anpassad och kunde fortsätta på banken. Torbjörn Svensson förlorade både körkortet och det älskade jobbet som lastbilschaufför. Emil Bejersten vägrade förtidspension och fick så småningom – inte utan kamp – en anställning. Alla tre har dövblindhet. Alla ser arbetet som en viktig del av livet.